Bekämpningsmetoder

Hur blir jag av med parkslide? Svaret på frågan är att det beror på kombinationen av dina egna förutsättningar och ditt bestånds förutsättningar. I texten nedan redovisas först översiktlig och sedan specifik information om de olika bekämpningsmetoderna och de scenarier de passar bäst för.

Parkslide är en utomordentligt seglivad växt. Har du bestämt dig för att bekämpa den så har du oftast ett långt åtagande framför dig. Innan du väljer bekämpningsmetod är det viktigt att du läst på ordentligt.  Risken är annars att du påbörjar arbetet med en metod och något år senare inser att metoden inte är effektiv på ditt bestånd eller att du inte orkar arbetet över tid. Läs därför på ordentligt här på parkslideguiden och andra källor, och allra helst – prata med en professionell bekämpare, innan du påbörjar arbetet. 

Det finns lika många olika bekämpningssätt som det finns gifter och spadar. Man kan grovt dela in metoderna i kemisk bekämpning, grävning, hindrad fotosyntes och upphettning. Vi går igenom de var för sig längre ner i texten. 

Val av metod

Hur vet man vilken metod som passar just sitt bestånd bäst? Här finns en rad parametrar att ta hänsyn till. Dels behöver man väga in sina egna förutsättningar så som budget, tidshorisont och fysiskt arbete – men även förstås det specifika beståndets egenskaper såsom ålder/livskraft, potential för byggnadsskada, tillväxthastighet och spridning. 

Översiktlig tabell nedan följs av mer detaljerad information om vardera metod längre ner i texten: 

Översikt parkslidebekämpning

 

Kemisk bekämpning

Kemisk bekämpning omfattar en mängd olika tillgängliga produkter som påverkar växtens metabolism på ett sätt som gör att den inte kan överleva. För parkslide handlar det i huvudsak om giftet glyfosfat. Vid kemisk bekämpning är det viktigt att fastställa vilken typ av växt det är som skall bekämpas, vilket gift som kommer vara effektivt – och framförallt om giftet överhuvudtaget är tillåtet. Detta för att minimera risken för onödig spridning av växtgifter (herbicider) som kan påverka människor, växter och djur negativt. Parkslide svarar inte på de vanliga växtgifterna som säljs i dagligvaruhandeln, utan kräver ett mer potent växtgift som faktisk kan skada växten så att den till slut dör. 

Det finns olika slags Klass 2-gifter som fungerar på parkslide, men för att få köpa in och använda dessa gifter behövs en licens för att sprida gifter ut i miljön. Vidare behövs sedan oktober 2021 ett undantagstillstånd för att få lov att sprida glyfosfat på tomtmark i stadsplanerat område. Detta betyder i praktiken att fastighetsägare behöver hjälp från en entreprenör som har licens för att sprida kemikalier och att entreprenören eller fastighetsägaren har ansökt om undantagstillstånd för den specifika fastigheten. 

Bara ansökan om att få sprida kemikalier på den egna tomten kostar pengar vare sig man får tillstånd att sprida kemikalier eller inte, lite likt en bygglovsansökan. Det är viktigt att fastighetsägare anlitar entreprenörer som vet hur regelverket ser ut för att få igenom ett tillstånd för kemisk bekämpning, och för att inte själva bli skyldiga till brott eller för den delen skada miljön på grund av felaktig användning av växtgifter. Så här skriver naturvårdsverket om Glyfosfat: 

“Som privatperson behöver man känna till att glyfosat kan vara skadligt för både hälsa och miljö och att endast yrkesmässig hantering är tillåten. Glyfosat är dessutom förbjudet att använda i miljöer där allmänheten ofta vistas: i parker, trädgårdar, skolgårdar och kolonilottsområden.

Kommunen kan i enskilda fall ge dispens från förbudet för att bekämpa invasiva växter med glyfosat i dessa områden. Ansökan om dispens ska då göras i samråd med person som har behörighet att använda glyfosat. Det finns växtskyddsmedel som du som privatperson får använda men dessa är generellt verkningslösa mot parkslide.

En felaktig hantering av parkslide med kemikalier riskerar att stimulera växten och aktivera tillväxt, med ökad spridning och förvärrade problem som resultat. Eventuell kemisk bekämpning ska därför utföras av yrkeskunnig person som har utbildning och tillstånd för användande, kunskap om gällande lagstiftning om växtskyddsmedel, rätt skyddsutrustning och som vet hur parkslide ska hanteras för att undvika vidare spridning.”

För den som vill läsa lagtexter kring användning av växtgifter finns här tre användbara länkar: 

Förbud mot viss användning av växtskyddsmedel (Kemikalieinspektionen)

Glyfosat (Kemikalieinspektionen)

Behörighetsklasser (Kemikalieinspektionen)

Givet dessa regler och risker som omger användningen av glyfosfat kan man konstatera att giftet trots allt är effektivt som bekämpningsmedel mot parkslide. Mellan 3 till 6 säsonger tar det att utrota de flesta parkslidebestånden med kontinuerlig glyfosfatbehandling. Det är tyvärr fortfarande vanligt förekommande att privatpersoner köper glyfosfat från utländska e-handlare och tar hand om behandlingen själva utan tillstånd. Detta innebär risker både för miljön och de människor som utför behandlingen.

Vi rekommenderar starkt att konsultera med en professionell bekämpare för att förstå hur möjligheterna till glyfosfatbehandling ser ut, och inte lockas av att bekämpa med glyfosfat själv. Här går att läsa om naturskyddsföreningens information om glyfosfat. Vi vill också påpeka att det finns flera andra effektiva och giftfria bekämpningsmetoder som fungerar enskilt eller parallellt med en behandling med glyfosfat. Exempelvis en initial noggrann grävning där de största rotknölarna tas bort manuellt, efterföljt av övertäckning alternativt kontinuerlig kapning av kvarvarande skott. Denna kombination kan förstås vara mer eller realistisk beroende på tillgänglig arbetsinsats och beståndets storlek, men bör minimera behovet för glyfosfat fram till total utrotning. 

Gällande genomförandet av glyfosfatbehandling (genomfört av professionell bekämpare med licens) så finns några generella rekommendationer. Glyfosfat kan sprayas eller penslas på bladen alternativt injiiceras i stammen. Giftet ska administreras mellan blomningen och första frosten. Efter blomningen för att de insekter som suger nektar från parkslidets blommor inte ska dödas, och innan frosten för att giftet ska kunna transporteras ned till växtens rotdelar. Transport av näringsämnen ner till rotdelarna avstannar efter frostens inträde, vilket innebär en optimal tidpunkt någon gång mellan juli och september beroende på vilken temperaturzon beståndet växer i.

Enligt en engelsk studie är det mest effektivt att bespruta beståndet två gånger under en säsong, och då med halva rekommenderad dos per omgång. Administreras för hög dos eller koncentration vid ett och samma tillfälle finns risk att de delar som träffas först dör direkt och förhindrar transport av giftet ner till rotdelarna. Det som är avgörande för framgångsrik bekämpning med glyfosfat är mängden gift som transporterats ner till rotdelarna, inte koncentrationen i sig. Att öka koncentrationen mer än rekommenderat för att nå mängdmålet kan alltså ha en direkt motverkande effekt. Dosering av glyfosfat vid de olika administrationsmetoderna står på respektive förpackning. Generellt rekommenderas lägre koncentration vid sprayning/pensling än vid injicering.  

Några praktiska tips är att markera varje skott som behandlats med sprayfärg så det går att se stammar som missats. Vid den andra behandlingsomgången senare på säsongen går det också enkelt att se vilka skott som eventuellt inte blivit behandlade första gången då endast de behandlade skotten kommer vara vissna. Om valet står mellan injicering och pensling/sprayning finns några olika fördelar och nackdelar att beakta. Injicering är väderoberoende (sprayning/pensling tappar effekt om det regnar inom 6 timmar efter behandling), och giftet blir per definition mindre exponerat mot andra växter och djur. Dock är det svårt att administrera rätt dos och undvika att döda de delar av stammen som träffas först och därmed försvåra för transport av giftet ner till rotdelarna. 

I England som kommit längre med bekämpning av parkslide än vad vi har i Sverige, så verkar det som att professionella firmor åtminstone i ett initialt skede trots allt prioriterar injicering. Fördelar med sprayning är att det är relativt enkelt att genomföra och går relativt snabbt. Injicering är dessutom väldigt svårt, i praktiken omöjligt, när stammarna successivt minskar i omkrets. För den som fått nödvändiga tillstånd att använda växtgift är det viktigt att använda godkänt andningsskydd samt skydd för ögon och hud. Sammanfattningsvis är glyfosfat en effektiv och relativt billig bekämpningsmetod – men som innebär risk för skada på både människa, djur- och växtliv. 

 

Hindrad fotosyntes

Växter kräver solljus för att upprätthålla den livsviktiga fotosyntesen. Om ljuset hindras från att nå parkslidets växtdelar kommer växten tillslut att dö. Enligt vår erfarenhet dör rotdelar utan tillförsel av solenergi efter 3-10 år, i enstaka fall tar det ytterligare några år. Tiden som krävs kan skifta mycket och det är svårt att avgöra för respektive bestånd. Hindrat soljus går att åstadkomma genom antingen övertäckning eller konstant kapning av skott. Nedan går vi igenom både övertäckning och kapning. 

Generellt går det snabbare att utrota unga bestånd med övertäckning, än än vad det gör med äldre bestånd. Det är viktigt att övertäckningen görs med stor marginal utanför området där parkslidet skjuter skott, eftersom parkslidet kommer skicka ut rotutlöpare för att söka efter solljus, upp till 7 meter utanför det ursprungliga området. Observera att parkslidet kommer lyfta upp duken om den inte täcks med jord eller grus som tynger ner den. Vid övertäckning rekommenderar vi att börja övertäckningen på hösten, först efter att stammarna knäckts vid marknivå och lämnats kvar på platsen. Denna “knäck och täck-metod” kommer likt användningen av glyfosfat att förhindra att den energi som byggts upp i stam och löv inte transporteras ner till rotdelarna innan övertäckningen börjat. Övertäckning kan alltså med fördel kombineras med kapning, som utöver hindrad fotosyntes också kommer utarma beståndet genom att minska dess energiförråd.

Övertäckning är en billig och giftfri metod som passar bra för både stora och små bestånd, men där krav på estetik över många år är låga. Tänk på att övertäckning kan vara väldigt svårt att genomföra på ett “tätt” sätt om beståndet växer invid en mur eller vägg. Här gäller det att i princip bygga fast duken mot kanten så att det mekaniskt inte går att skjuta upp skott där emellan. Övertäckning innebär givetvis också att ytan blir otillgänglig för de flesta andra växter och djur under tiden den är övertäckt. 

Vid ett bestånd vars placering innebär högre krav på estetik kan det vara lämpligt att gräva ner markduken och fylla på med ett jordlager om 20-30 cm. Från ett bekämpningsperspektiv är skillnaden mellan nedgrävd markduk och markduk som läggs ovanpå beståndet beroende på hur stor andel av rotmassan som grävts bort innan övertäckningen. Från ett estetiskt perspektiv möjliggör den nedgrävda versionen för fastighetsägare att kunna så gräs och andra växter utan djupgående rötter medan bekämpningen pågår. Träd och buskar kommer alltså inte kunna växa över en intakt markduk. Viktigt att tänka på att det krävs en relativt stor arbetsinsats att ta bort markduken efter bekämpningsåren är över.

Ett annat sätt att hindra att solljus når parkslidet (och att dessutom minska dess energiförråd) är att helt enkelt klippa av skotten så snart de når ovan markytan. Metoden är effektiv men kräver flera års idogt arbete. För att metoden ska vara effektiv krävs det att skotten klipps ofta, tänk varje vecka, för att växten inte ska få möjlighet att upprätthålla tillräcklig fotosyntes. Klippning av skotten kan med fördel genomföras som efterbehandling på ett utarmat bestånd som tidigare behandlats med annan metod. Exempelvis efter grävning, upphettning eller kemisk bekämpning. Vissa använder robotgräsklippare för att säkerställa en kontinuerlig klippning. Risken för spridning från robotgräsklippare går inte att utesluta och vi tar tacksamt emot fastighetsägares egna erfarenheter kring detta. Om robotgräsklippare inte åstadkommer spridning bör detta vara en mycket effektiv metod, givet att beståndets växtplats och grovhet fungerar för robotgräsklipparen.   

 

Bortgrävning

Borttagning av rot och stam innebär per definition komplett utrotning. Vid unga bestånd kan en noggrann grävning vara väldigt effektivt både vad gäller kostnad och total arbetsinsats. Vid större bestånd krävs en grävmaskin och ett djup som innebär stora jordvolymer som behöver tas om hand. Ju större jordvolym desto större risk för spridning. Grävning bör precis som övertäckning göras med marginal. Ett par meter utanför området och 3-5 meter djupt. 

En variant på detta är att initialt gräva bort de största rotknölarna (manuellt om så går) för att sedan gå vidare med en annan bekämpningsmetod. Genom att börja med att avlägsna en stor andel av den totala rotvolymen försvagas livskraften markant. Skotten som kommer nästkommande säsong kommer vara spädare och tiden fram till komplett utrotning har enligt vår erfarenhet därmed kortats ner. 

Ett manuellt grävjobb för att ta bort de största rotdelarna kräver dock noggrann förberedelse för att inte riskera spridning. Innan grävarbetet sätts igång är det viktigt att tänka igenom varje steg av den kommande logistiken. Genomför hela arbetet “på låtsas” från det att du kliver in där parkslidet växer, till att rotdelarna är korrekt omhändertagna. Det kommer innebära planering för var rotdelarna ska placeras när de grävts upp, hur ska spadar, verktyg, kläder och skor transporteras och tvättas, hur tar du dig ifrån området utan att sprida jorden du grävt upp. Alla delar i kedjan behöver planeras i förväg för att undvika spridning av materialet som grävts upp. 

Parkslide sprider sig som bekant även från väldigt små rotdelar. Även om det efter ett grävjobb skulle finnas kvar, eller rent utav spridits, någon liten rotdel, så kommer den vara betydligt lättare att gräva bort eller täcka över, än originalbeståndet med dess stora rotvolymer. Man kan därför behöva räkna med att grävning kommer behöva åtföljas av ett visst mått av efterbehandling. Slutligen är det viktigt att inför ett grävjobb även på förhand ta reda på hur rot och jordmassor ska destrueras i din kommun. Inte minst för att förstå om och hur det påverkar kostnaden.  

 

Upphettning 

Det testas många nya och kreativa metoder för parkslidebekämpning. En av de nya metoder som finns att köpa ute på marknaden är olika typer av upphettning av parkslidets rotdelar. Den kanske mest välkända upphettningsmetoden genomförs med ett smalt metallrör som sticks in i rotdelarna och sprutar in kokhett vatten. Vattnet värms upp i en separat upphettningsmaskin och leder vattnet ut till röret via en slang. Det heta vattnet kokar helt enkelt ihjäl rotdelarna det kommer i kontakt med, men även allt annat levande i området. Rören sticks max ner ca 40 cm djupt i jorden. Värt att nämna är att bolaget som erbjudit dessa upphettningsmaskiner till professionella bekämpare nyligen har gått i konkurs, av för oss okänd anledning. 

Upphettning bör per definition vara 100% effektivt i de områden som faktiskt lyckats värmas upp. Vad gäller just upphettning med metallrör bör den upphettade jord- och rotvolymen rimligtvis vara begränsad, varför det finns väldigt stor risk att rotdelar missas och/eller inte dör helt. Enligt våra erfarenheter kan denna metod vara effektiv vid små bestånd, men framförallt i samband med ytterligare metod. Man kan också överväga att ersätta denna metod med ett noggrant grävjobb. 

En annan upphettningsmetod, som är uppfunnen och patentsökt från Sverige, går ut på att värma upp hela jordmassan underifrån. Vid en bekämpning placeras en sex meter lång container ut vid området med hjälp av en kranlyft. Väl på plats används fastighetens trädgårdsvatten och 16A-uttag för att driva maskinen. Bolaget bakom metoden erbjuder 100% garanti vilket får anses som ett starkt tecken på effektiviteten i metoden. En nackdel är att maskinens storlek kommer göra det svårt att nå vissa “dåligt” placerade bestånd.  Priset är också i det högre spannet.

Besök gärna vårat forum också där du enkelt kan ställa frågor och få svar utan att behöva registrera en profil. 

Se även: 

    FÅ HJÄLP

    Berätta om ditt behov så matchar vi det med de bästa specialisterna